Synpunkter på avsnittet Gata/park med alla dess underrubriker mailas till pernilla.logren@norrtalje.se

• LOU - Lagen om offentlig upphandling
• AB 04
• ABT 06
• ABK 09
• AMA AF 12
• AMA Anläggning 17
• RA Anläggning 17
• MER Anläggning 17
• Trafik för en Attraktiv Stad - TRAST utgåva 2
• Vägars och Gators utformning - VGU 2012
• ATB Väg 2005
• Tillgänglighetsmodellen i Stockholm "Stockholmsmodellen"
• Gator för alla, Svenska kommunförbundet
• I valet & kvalet, Svenska kommunförbundet
• Topp & Belägg, Svenska kommunförbundet
• Tillbaka till stenålder, Svenska kommunförbundet
• Bära eller brista, Svenska kommunförbundet
• RIBUSS -08
• TRVK VÄG 2011
• TRVR VÄG 2011
• TRV Geo 2011
• TRVK Bro 2011
• TRVK Tunnel 2011
• Handbok för avfallsutrymmen, Rapport 2009 (Avfall Sverige)
• Vägmärkesförordningen
• Beläggning med plattor och marksten av betong, andra upplagan
• SS-EN 1338
• SS-EN 1339

Administrativa gränser för centrumytor i Norrtälje, Rimbo och Hallstavik framgår av bifogade filer.

Gatubenämningar: 

• Genomfart 

• Huvudgata

• Lokalgata

• Gång- och cykelväg

Krav

Gaturum som inte är en gång- eller cykelbana skall alltid rymma motorfordon och gång och cykeltrafik. I vissa fall finns utrymmen som skall dimensioneras separat, t.ex. träd, kantstensparkering, belysningsstolpar, refuger, annan vägutrustning eller konst. Inga hinder får vara placerade i kör-, gång- eller cykelbana.

För att säkerställa vinterväghållningen skall det finnas ett snöupplag på 1,0 meter. Det är tillåtet att bygga vägar utan snöupplag om det genomförs en särskild utredning om konsekvenser för gatudriften och den ökade driftskostnaden är godkänd av väghållaren. Utanför stadskärnorna i Norrtälje, Rimbo och Hallstavik kan gångbanor användas som snöupplag på de gator som inte är byggda för genomgående gång- och cykeltrafik.

I direkt anslutning till skolor skall det i gaturummet finnas utrymme att hämta och lämna barn.

Projektering enligt god standard är alltid accepterad. Projektering som frångår god standard får aldrig ske utan godkännande från Gata/park.

Tabell Utrymmeskrav:

Riktlinjer

Vid ett beräknat ÅDT (årsdygnstrafik) på under 1 000 f/d kan gång- och cykeltrafik hänvisas till blandtrafik när hastighetsbegränsningen är 50 km/tim eller lägre. Det är dock eftersträvansvärt att gång- och cykelvägar är gena och det kan i många fall vara lämpligt att planera för en genare gång- och cykelväg än bilväg även på vägar med låga flöden. Vid exploatering där antalet genererade bilresor är över 2 000 f/d skall särskild utredning för gång- och cykeltrafik genomföras.

Krav

En dimensionering av överbyggnaden ska göras oavsett om det handlar om nybyggnad eller ombyggnad.

Riktlinjer

Skall vara BK2 standard. Inom industriområde skall det vara BK1 standard.

Krav

Svängradier skall dimensioneras enligt RIBUSS. Om gatorna planeras för kollektivtrafik får bussarna inte ta utrymme från mötande körfält i svängar.

Riktlinjer 

Vid ombyggnation i befintlig miljö är det tillåtet, under förutsättning att det går att visa att det är en förbättring i jämförelse med nuläget, för bussar och lastbilar att ta utrymme från mötande körfält i kurvan.

Krav

Tresekundersregeln tillämpas, dvs alla trafikkanter skall synas i 3 sekunder innan man kommer fram till korsningspunkten. Avståndet beror på hastigheten, se tabell. Avståndet som räknas är mellan förarplats och vägens mittpunkt. Vid nybyggnation eftersträvas 5 sekundersregeln. 

Siktkrav för utfarter och hörntomter enligt ritningar.

Vid plantering och underhåll av växter nära fastighetsgräns, skall de avståndskrav (fri höjd respektive avstånd från tomtgräns) som finns i ritningar följas.

Dagvattenbrunnar - generellt

Om berörd dagvattenstam mynnar direkt i Norrtäljeån skall brunnar vara försedda med filter, typ FlexiClean eller likvärdigt.

Dagvattenbrunnar skall vara försedda med sandfång. Dagvattenbrunnar skall inte ha vattenlås.

Dagvattenbrunnar skall vara utförda i betong.

För montering av brunnar (med förhöjningsringar etcetera): Se AMA Anläggning, koder PD, PDB, PDB.5 och PDB.51.

Dagvattenbrunnar i hårdgjord yta

Brunnsbetäckning till rännstensbrunn skall vara teleskopisk, typ Ulefos NV A1 Alcliff® eller likvärdig.

Vid placering av rännstensbrunnar skall lägen vid fastighetsinfarter undvikas.

Dränrännor i trafikmiljö skall vara av typ ACO Powerdrain eller likvärdig.

Dagvattenbrunnar i grönyta

Kupolsil typ Ulefos NV640 eller likvärdig. Brunnar skall vara försedda med fallskydd.

Runt kupolsilen skall erosionsskydd av krossmaterial (makadam) appliceras. 

Avvattning från kommunal yta får ej ske till annans tomt. (Se även avsnittt 3.6 Förhållanden i fastighetsgräns.)

Generellt

Vid konstruktion av kommunala gator och vägars tvärfall skall hänsyn i första hand tas till funktionella krav på:

• Tillgänglighet.
• Avvattning.

Då kommunala gator i allmänhet har låg hastighetsbegränsning (max 50 km/h), behöver inte hänsyn tas till kurvkrafter. 

Körbanor

Standard på tvärfall (respektive körfält) på körbanor är 2,5% (+/- 0,5%). Toleransen får utnyttjas i projekteringsskedet. I utförandeskedet (slutbesiktning) godkänns en tolerans på ytterligare +/- 0,5%.

En kommunal standardgata är bomberad. Gator smalare än 6 meter (mellan asfaltskanterna) har i allmänhet enkelsidigt tvärfall (är skevade). Enkelsidigt tvärfall kan även tillämpas i speciella fall, där avvattningen eller omgivande terräng gör det svårt att anlägga en bomberad gata.

Gångvägar samt gång- och cykelvägar

Standard på tvärfall på gångvägar samt gång- och cykelvägar är 1,5%. I utförandeskedet (slutbesiktning) godkänns en tolerans på  +/- 0,5% från detta värde.

Material på vägtrumma skall vara PP (Polypropen)

Trummor skall ges en lutning som anpassas till befintligt vattendrag.

Där sättningar kan förväntas bör inte lutningen understiga 10 ‰.

Plåttrummor bör inte ges större lutning än 20 ‰, med hänsyn till risken för slitage av material som transporteras med vattnet

Erosionsskydd av skarpkantat material skall undvikas eller täckas med lämpligt ytmaterial.

Anslutningskapning skall följa slänt.

Gatutyper 

Genomfart - transport genom orten.

Huvudgata - transport till områden.

Lokalgata - inom områden.

Gång- och cykelväg

Utöver dessa gatutyper förekommer begreppet Industrigata, vilket är ett specialfall av Huvudgata eller Lokalgata.

Typsektioner för de vanligast förekommande gatutyperna - se ritningsbilagor.

Krav

Gator:

Minsta bredd på (körytan av) en gata är 5,5 m.

Körfältsbredden ska vara minst 3,5 m mellan hinder för att underlätta för vinterväghållningen och för att inte öka slitaget på konstruktionen genom att fordonen kör i samma spår.

Körfälten ska vara minst 5,5 m i nära anslutning till busshållplatsen om en bil ska ges möjlighet att passera bussen i samma körfält.

Körbanor:

Körbanor skall dimensioneras enligt trafiksituationsmodellen i VGU. I huvudsak används utrymmesklass B. För gator med en genomfartstrafik över 1 000 f/d, industrivägar eller vägar med kollektivtrafiklinjer skall utrymmesklass A användas.

Villabebyggelse dimensioneras för mötande personbilar medan en högre exploateringsgrad skall dimensioneras efter för att personbil möter lastbil. Industrivägar och gator med betydande genomfartstrafik och/eller kollektivtrafiklinjer skall dimensioneras efter två mötande lastbilar. För samtliga vägar inom tätort kan sidoavstånd för 30 km/tim användas. Ingen passage avsedd för motorfordon får vara smalare än 4 meter.

Gång- och cykelvägar (t ex i parker):

Friliggande gång- eller cykelväg ska vara minst 2,5 m bred för att bl a underlätta för renhållnings- och vinterväghållningsfordon.

Vid friliggande separerad gångväg i anslutning till cykelbana görs gångvägen minst 1,5 m bred och cykelvägen minst 2,5 m bred.

En kombinerad gång- och cykelväg ska vara minst 3,0 m bred.

Om dimensionering endast gäller för en fotgängare skall måttet vara 0,90 meter. Om dimensionering gäller två fotgängare eller fler hämtas mått från VGU. Vingelutrymmet och sidoavstånd är 0,25 meter för en cyklist. För fotgängare behövs inga sidoavståndsmått om den totala bredden för en gemensam gång- och cykelbana är över 2,40 meter. En gång- och cykelväg som eparerar gång och cykeltrafik skall vara minst 4 meter bred.

En gång- och cykelväg som skall vinterväghållas behöver ha en körbar bredd på minst 2,40 meter. Smalare gång- och cykelvägar kan godkännas efter att den ökade driftskostnaden utreds och godkänns av väghållaren. Bilspärrar skall ha en öppning på minst 0,9 meter.

Alla gång- och cykelstråk skall vara plana och samtliga passager över körbanor för motortrafik skall vara tillgänglighetsanpassade, enligt den modell som tagits fram av Stockholms stad.

Alla nyanlagda gång- coh cykelvägar skall anslutas till befintligt nät.

Riktlinjer

För att ett övergångsställe skall anläggas krävs att det finns en definierad barriäreffekt från fordonstrafik samt attraktiva målpunkter för fotgängare.

 För ett målat övergångsställe skall samtliga nedanstående punkter vara uppfyllda:

• Årsdygnstrafiken skall vara över 1 400 fordon/dygn
• Det skall finnas attraktiva målpunkter för fotgängare på båda sidor om vägen, exempel är bostadsområden, skolor, handelsområden eller parker

Utförande

Övergångsställen och passager byggs i Norrtälje enligt samma utförande. Enda skillnaderna är linjemålning och skyltning. Som standard används inte betongplattor. Tillgänglighetsanpassning görs enligt följande standard (som är Norrtälje kommuns tolkning av "Stockholmsmodellen"):

• Övergångsställen/passager har kanstensvisning 4 cm på en sträcka, samt 0 cm på en sträcka (för rullatorer och cyklar)
  • Vid kombinerad gång- och cykelpassage placeras kantstenen med visning 0 cm närmast körbanan på anslutande väg.
  • Vid enbart gångpassage placeras kantstenen med visning 0 cm längst ifrån körbanan på anslutande väg.
• En vinkelsten (längd 1 meter) med visning 0 cm pekar ut riktningen på övergångsstället/passagen. Vinkelstenen placeras mellan delen med kantstensvisning 0 cm och delen med kantstensvisning 4 cm.

Se även bifogade typritningar.

På övergångsställen skall linjerna vara minst 2,5 m breda alt 2 m breda om det finns en cykelöverfart som är minst 1 m.

Övergångsställen och passager skall ha tillfredsställande belysning, minst lika stark som på omgivande ytor (se även kapitel 3.3 Belysning).

Ledstråk skall samrådas med lokalt tillgänglighetsråd innan projektering.

Dimensionering

Refuger skall aldrig vara smalare än 120 cm. (Anledning: Det skall gå att placera ett vägmärke med standardstorlek 60 cm på refugen, med 30 cm marginalför backspeglar på vardera sida.)

Refuger vi gångpassager och gång- och cykelpassager skall vara minst 200 cm breda. (Anledning: Väntande trafikanter med barnvagn alternativ cykel skall kunna vistas inom refugens bredd.)

Utförande

Refuger byggs med granitkantstöd (se även avsnitt 3.1.8.7), RF2 visning 12 cm.

I centrumytor i Norrtälje, Hallstavik och Rimbo skall refugytan byggas som en välvd yta med smågatsten (se även avsnitt 3.1.8.4), som fogas med jordfuktad betong.

I övriga ytor skall refugytan asfalteras.

Krav

Parkeringsplats skall vara 2,5 m bred, pendlarparkering kan vara 2,4 m.

Plats reserverad för rörelsehindrade skall vara 5 m bred.

Placering

Om uppställningsplats utgörs av särskilda uppställningsfält längs vägen, ska första uppställningsfältet ligga minst 10 m från närmaste korsning.

Utformning

Där det finns parkeringsplatser ska behovet av parkeringsplatser för rörelsehindrade med parkeringstillstånd beaktas. Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska vara tillgängliga och placeras nära entréer. Platser för på och avstigning ska vara tillgängliga för rörelsehindrade.

På detaljnivå ska följande krav beaktas:

• Trottoarkanter och liknande kanter ska försänkas vid parkeringsplatser för rörelsehindrade med parkeringstillstånd.
• Trottoarkanten ska försänkas vid entréer vid offentliga målpunkter.
• Vid bostadshus och arbetsplats ska kantsten försänkas vid behov.
• Försänkning bör inte ligga rakt ut från entrén och ska inte markeras med vita plattor.
• Gångvägen mellan parkeringsplats eller plats för på- och avstigning och entré ska kunna användas av personer med funktionshinder.

Riktlinjer

Tidsbegränsning inom Norrtälje stadskärna är 15 min, 1 h, 2 h och 4 h.

Utanför stadskärnan är det oreglerat, 24 h.

Pendlarparkering 2 dygn/7 dygn.

Generellt

Cirkulationsplatser skall dimensioneras efter körspår för LPS (lastbil med påhängssläp). (Eventuell överkörningsbar yta får inkluderas i körspåret.)

Överkörningsbar yta

Gräns mellan körbana och överkörningsbar yta utförs med granitkantstöd RF2, visning 6-7 cm. Överkörningsbar yta byggs med storgatstenar satta i förband, och satta i jordfuktat cementbruk. Gräns mellan överkörningsbar yta och rondellyta utgörs av granitkantstöd RV2, visning 12 cm.

Refuger

Refuger i anslutning till cirkulationsplatser utförs enligt avsnitt 3.1.5.8.

Korsningskurvor - ytterradier

Yttre kantstöd runt cirkulationsplatser utförs med granitkantstöd RV2, visning 12 cm. (Detta för att undvika sönderkörda gräskanter.)

Centrala delarna av Norrtälje stad

• Ritning "Centrumytor Norrtälje" läggs in här.
• Ritning Genomfarter, Huvudgator och Logalgator Norrtälje, Rimbo respektive Hallstavik läggs här.
• Stenprogrammet ritningar, gränder m.m. ska läggas in här.

Val av beläggningstyp

Genomfart

Överbyggnadslager dimensioneras enligt ATB Väg 2005.

Slitlager: 100ABS16T B70-100 alt, 100ABT16 B70-100

Huvudgator

Överbyggnadslager dimensioneras enligt ATB Väg 2005.

Slitlager: 100ABS16T B70-100 alt, 100ABT16 B70-100

Lokalgator

Överbyggnadslager dimensioneras enligt ATB Väg 2005.

Slitlager Lokalgata: 80ABT11 B160-220

Gångbanor, gång- och cykelbanor samt gång- och cykelvägar

Överbyggnadslager dimensioneras enligt ATB Väg 2005.

Slitlager: 80ABT11 B160-220

Busshållplatser

Överbyggnadslager dimensioneras enligt ATB Väg 2005.

Slitlager: Val av slitlager är beroende av typgata och ÅDT.

Allmänt

Betongmarksten och plattor:

Vid användning av betongmarksten och betongmarkplattor ska "Beläggning med plattor och marksten av betong", andra upplagan användas. I det fall betongmarkstenar ska trafikeras ska dessa läggas i förband och/eller bestå av låsande stenar.

Enbart hela och halva plattor får användas. Kapning av betongplattor skall ej utföras, de hålrum som uppstår fylls i med smågatsten.

Krav

För dimensionering av gator och ytor med beläggning av betong hänvisar vi till överbyggnadsmallen.

I det fall markstenar ska trafikeras ska dessa läggas i förband och/eller bestå av låsande stenar.

Marksten ska uppfylla fodringarna enligt SS-EN 1338. Frostresistensklass ska vara klass 3. Nötningshållfasthetsklass ska vara klass 4 för körbara ytor, för övriga ytor klass 3.

Betongmarkplattor ska uppfylla fodringarna enligt SS-EN 1339. Måttavvikelse, diagonal måttavvikelse, frostresistensklass ska vara klass 3. Nötningshållfasthetsklass ska vara klass 4 för körbara ytor, för övriga ytor klass 3. Klass för brottlast ska vara klass 250 för körbara ytor, för övriga ytor 140.

Stensatta och plattsatta ytor ska spännas in med kantsten eller en rad med storgatsten med motstöd av betong eller asfalt.

Krav

Natursten ska vara av svensk granit eller likvärdig. 

Riktlinjer

Vid projektering av naturstensytor hänvisas till Stenhandboken och Tillbaka till stenåldern - handbok i stensättning.

Allmänt

Med fogmaterial menas det fyllnadsmaterial som antingen vidhäftar, stödjer eller samverkar med betong- eller natursten. På senare år har utvecklingen av fogmaterial tagit fart och många nya och relativt okända fogprodukter har dykt upp på marknaden.

För att undvika framtida problem och komma tillrätta med drift- och underhållning på ytor med fogmaterial så krävs att man projekterar med följande förutsättningar:

Hårdgjorda ytor allmänt

Under förutsättning att ytan trafikeras av fordonstrafik eller gång- och cykeltrafik rekommenderas

• Traditionellt fogmaterial, betongfog
• Trasskalk

Hårdgjorda ytor med lätt trafik

• Föreskriv fogmaterial med tillsatser av polymerer eller andra polymerbaserade produkter typ Granuscan 840, Rompox Easy, Fugli Solid stenläggningsfog
• Vaxgranulat blandat med kvartssand som smälts ner i fogarna

Hårdgjorda ytor med tung trafik

• Betongfogar med styv överbyggnad
• Epoxifogar (OBS! Får bara användas i specialfall pga miljöfarlighet under härdning)

Hårdgjorda ytor som inte trafikeras

På svårskötta ytor typ t ex runt gaturumsmöbler, stolpar, refuger, mittremsor, skiljeremsor där ytan inte trafikeras av vare sig fordonstrafik eller gång- och cykeltrafik i större omfattning, rekommenderas följande material:

• Fogmaterial med tillsatser av polymerer eller andra polymerbaserade produkter
• Trasskalk
• Vaxgranulat blandat med kvartssand som smälts ner i fogarna
• Övriga specialprodukter ex. FUGLI

Allmänt

Krav

• Norrtälje kommuns standard är granitkantstöd av svensk granit. Sättning av betongkantstöd medges endast undantagsvis. 
• Vid utformning av gator med gångbanor ska kantsten med visning alltid användas.
• Vid användning av grävd kantsten intill icke-hårdgjorda ytor ska motstöd av asfalt eller betong alltid användas
• Vid användning av spikad kantsten intill icke-hårdgjorda ytor ska motstöd av asfalt alltid användas. På broar får kantsten av typen spikad kantsten inte användas.
• Stensatta och plattsatta ytor ska spännas in med kantsten eller en rad med storgatsten med motstöd av betong eller asfalt.
• Kantsten ska sättas i betong vid busshållplatser, refuger, cirkulationsplatser samt korsningar med stor tung trafik. (Undantag: Busshållplatskantstöd av betong, som sätts i grus med motstöd av betong.)
• Vid markerat övergångsställe ska kantstenshöjden vara enligt typritning för övergångsställe se Projekteringsrutiner - Typritningar.

Riktlinjer

Kantstensvisning för kommunala gator ska vara 12 cm.

Kantstensvisning vid busshållplatser ska vara 17 cm.

Granitkantstöd (standard)

Krav

Granitkantstöd RV2 är kommunens standard för gator.

Granitkantstöd sätts i betong med motstöd av betong enligt AMA Anläggning kod DEC.14.

Betongkantstöd (undantag)

Krav

Spikad betongkantstöd ska alltid användas förutom på broar.

Vid användning av spikad kantsten intill icke hårdgjorda ytor ska alltid motstöd av asfalt användas.

Allmänt

Hållplatser ska utformas enligt Norrtälje kommuns typritningar. I övrigt följ utformning enligt RIBUSS-08.

Krav

Varje ny- eller ombyggnation av busshållplats ska föregås av en utredning.

Varje busshållplats ska tillgänglighetsanpassas vartefter de byggs om.

Se typritning.

Väderskydd

Vid arbeten som påverkar vädersskydd (flyttning av befintliga väderskydd, eller anläggninga av nya), skall SLs rutin för väderskydd följas. Om arbetet berör belysta väderskydd, så skall SLs belysningsentreprenör kontaktas redan i projekteringsskedet (vilket även framgår av SLs rutin).

Papperskorg

Vid alla hållplatser som har väderskydd ska papperskorg finnas. 

Utformning och utförande

Se typritningar för att se utformning på olika hållplatser med eller utan väderskydd. Betongplatta till väderskydd skall placeras i nivå med omkringliggande asfaltsyta (det vill säga betongplattan skall vara synlig, ej överasfalterad). Hållplatskantstöden sätts i sand, med motstöd av betong (se AMA kod DEC.23).

 Tekniska livslängder (minimikrav) 

• Betong- och stålbroar dimensioneras i sin helhet för livslängdsklass 120 år. 
• Träbroar dimensioneras för livslängdsklass 80 år och för ingående betongdelar 120 år. 
• Stödmurar dimensioneras i sin helhet för livslängdsklass 80 år. 
• Kajkonstruktioner dimensioneras i sin helhet för livslängdsklass 120 år. 
• Byggnader dimensioneras i sin helhet för livslängdsklass 100 år.

 Säkerhetsklass 

• Säkerhetsklass 3 gäller generellt. 
• För grundläggningen gäller lägst Geoteknisk klass 2 (GK2).
• Material och utformning vid nybyggnad bestäms från fall till fall.
• Kontroll av erforderlig höjd för brandfordon och fordon för drift och underhåll måste göras i det enskilda fallet.

Dokumentation

Befintliga broar skall finnas registrerade i BaTMan där uppgifter om bl. a. brotyp, byggår, tillåtet tryck, konstruktion, längd, fri höjd, material, grundläggning, besiktningsdatum och relationshandlingar ska finnas.

Dimensioneringsförutsättningar

Fria utrymmen för trafik under bron

Kraven på fri höjd ska uppfyllas vid nedböjning i en frekvent lastkombination i en varaktig dimensioneringssituation. Det fria utrymmet över en väg och dess sidoområden ska uppfylla kraven i VGU 2012. Se även TRVK Bro 11.

Klotterskydd:

Samtliga om- och nybyggnationer ska klotterskyddas. Metod tas fram i samband med projektering.

Beläggning och isolering

Betong:

Vid byggande av nya broar får inte bitumenprimer användas tillsammans med tätskiktsmattor.

Bron förses med kombinerat skydds- och bindlager av 50mm PGJA.

Beläggningen på brobana utförs med ABS 11 70/100 och för GC-bana ABT 8 160/220.

Trä:

Avgörs från fall till fall i samband med projektering.

Stål:

Avgörs från fall till fall i samband med projektering.

Räcke

Utformning av broräcken utförs enligt TRVK Bro 11. 

Alla ståldetaljer varmförzinkas eller rostskyddsmålas till miljöklass C5-M. 

Varmförzinkning utförs enligt TRVK Bro 11. 

Stänkskydd/bullerskydd utförs av minst 10mm skivor av klar ofärgad UV-beständig polykarbonatplast med reptåligt ytskikt. 

Genomföringar/tomrör för belysning, ledningar mm

Genomföringar/tomrör för belysning, ledningar mm, ska utföras i samråd med Beställare/ledningsägare.

Hänsyn ska tas till genomföringar vid brons konstruktiva utformning.

Det ska läggas in 2st extra tomrör, Ø110 i överbyggnaden på vardera sidan och som dras ut i vägkant utanför länkplattor. Tomrör förses med dragtråd av nylon.

Det ska säkerställas att genomföringar/tomrör dräneras.

Slänter

Slänter i anslutning till bron ska utföras med släntbeklädnad fram till det att en släntlutning av max 1:3 råder. Släntbeklädnaden ska sträcka sig minst 0,5 m utanför kantbalkens dropplinje.

Gällande föreskrifter

TRVK Bro 2011

SRVFS 2007:5, Statens räddningsverks författningssamling

Dokumentation

Befintliga kajkonstruktioner ska finnas registrerade i BaTMan där uppgifter om bl.a. byggår, tillåtet tryck, konstruktion, material, grundläggning och relationshandlingar ska finnas.

Dimensioneringsförutsättningar

Kajplan ska dimensioneras enligt TRVK Bro 2011.

Kajstege av modellen typ repstege accepteras inte.

Vattenstånd och våghöjder: utredning ska göras för varje enskilt objekt.

Klotterskydd

Kajkonstruktioner ska klotterskyddas i den mån det är möjligt och nödvändigt. Bedömning om klotterskydd och metod tas fram från fall till fall.

Dimensioneringsförutsättningar

L-stöd används i första hand. Ytskikt m.m. avgörs från fall till fall.

I andra hand används platsgjutna konstruktioner.

Även andra material och varianter kan användas där så är motiverat ur t.ex. estetisk synvinkel.

Klotterskydd

Stödmurarna ska alltid klotterskyddas.

Gällande föreskrifter

Se konstruktionsritningar Mur Norrtälje å.

Klotterskydd

Murar klotterskyddas om det är möjligt och nödvändigt. En bedömning om klotterskydd behövs samt metod bedöms från fall till fall.

Krav

Vid projektering av lokalgator eftersträvas en utformning som gör vägmärken överflödiga. Om detta inte är möjligt skall trafikregler som behöver märkas ut projekteras i samråd med väghållaren.

Vanliga vägmärken som sticker ut över kör- gång- eller cykelbana skall ha en höjd på minst 2,5 meter. Vägmärken som sticker ut mer än en meter skall ha en höjd på minst 4,5 meter. Om de är lägre skall begränsade fordonshöjden anges.

Vägmärken på genomfartsgator skall alltid ha högsta standard på reflektionen medan övriga vägmärken följer trafikverkets standard.

Lokala tillämpningar av vissa lokala trafikföreskrifter

Norrtälje kommun använder endast hastighetsbegränsningen max 30 km/tim i direkt anslutning till skolor, och då enbart vid de tider som respektive skola bedriver verksamhet.

Alla allmänna parkeringsplatser centralt i tätorterna skall vara tidsbegränsade till 30 min, 1 timme, 2 timmar eller 4 timmar och P-skiva skall användas. Generellt gäller att ju mer central platsen är, desto kortare skall tidsbegränsningen vara.

Pendlarparkeringar är generellt oreglerade, vilket innebär att max tillåten parkeringstid är 24 timmar. Vid efterfrågan kan vissa platser begränsas till 2 och 7 dygn, men då skall dessa platser vara längst ifrån busshållplatsen.

Krav

• All befintlig vägmarkering som kommer att utgå i samband med om- och nybyggnad ska fräsas bort innan arbetet påbörjas.
• Generellt ingen målning om färre fordon än 1 000 f/d
• Vid genomfarter skall massa användas vid målning
• Gul färg är en undantagslösning, bör gå att projekteras bort
• Max 3,5 meter körfält övrigt skall vara vägren
• Parkeringsplatser i Norrtälje stadskärna målas med hela rutor, övriga målas med T
• Cykelsymboler skall ej målas vid kanststen
• Kantlinje kan användas för sänkning av hastighet
• Väjningsplikt/stopplikt målas bakom cykelväg

Återställning

Krav och anvisningar

Återställningsarbetet utföres enligt Anläggnings AMA 13, EBR KJ 41:09 och Arbete på väg 2014 i tillämpliga delar samt enligt nedanstående anvisningar. Ställs speciella krav på återställningsmaterial, kvalitet eller annat, anges detta i schakttillståndet.

Återfyllning

Uppschaktat material i hårdgjorda ytor samt i grönyta får återanvändas om kommunen medger det. Materialet kan behöva sorteras först efter kommunens anvisningar.

Rensågning efter återfyllning

Vid återställningen skall asfaltskanten rensågas inför nyasfalteringen. Vid ändschakt skall rensågning utföras vinkelrät mot schaktkant. Vid mindre schakt typ ”grop” skall rektangulär yta utföras, i övrigt se nedan.

Kapgränser och omsättningskrav

Gång- och cykelvägar, gångbanor samt refuger

Hela bredden läggs.

Körfält

Mittlinje och körfältslinje är en lämplig skarvlinje. Skarv får ej läggas i eller i anslutning till hjulspår.

Vid brunnar och kantsten

Skarv får inte förläggas närmare än 0,3 m från brunn eller kantsten.

Kantstöd

Omsättning påbörjas minst en sten före och avslutas minst en sten efter schaktkant. Omsättning/metod lika befintligt. Skadat kantstöd ersätts.

Plattor och marksten

Omsättningen påbörjas minst 1,0 m från schaktkant. Omsättning/metod lika befintligt. Skadade plattor och markstenar ersätts.

Asfaltering

Körbana och gång- och cykelvägar återbeläggs med förutvarande tjocklek och beläggningskvalitet.
Om schaktdjupet är mindre än 0,5 m sågas befintlig beläggningsyta minst 0,5 m utanför schaktkant på schaktens bredaste ställe.
Om schaktdjupet är mer än 0,5 m sågas befintlig beläggningsyta minst 0,75 m utanför schaktkant på schaktens bredaste ställe.
Måttet 0,75 m bygger på följande resonemang:
Då schaktens djup överstiger 0,5 m påverkas närliggande material i schaktkanten av vibrationer från passerande trafik samt vibrationer från packningsmaskiner vid uppbyggnaden av återfyllnaden. Materialet närmast schaktkanten luckras upp och bärigheten minskar vilket leder till att det uppstår sprickor i asfalten närmast kanten. För att vara säker på att beläggningsskarv kommer in på orörd mark och att risken för sprickbildningar samt sättningar minskar skall skärningsmåttet vara 0,75 m från schaktkantens bredaste ställe.

Vid schakt i mitten av gatan läggs ny asfalt hela gatans bredd.

Då schakt utförts på gatans ena sida eller i ena körbanan skall gatan beläggas med ny asfalt till befintlig skarv vid gatans mitt.

Om det finns gamla lagningar:
Såga upp så att det inte blir två skarvar nära varandra (< 60)

Då schakt utförts i en korsning alternativt på gatans ena sida skall gatan beläggas med ny asfalt till befintlig skarv vid gatans mitt.

Riktlinjer

• Allergiframkallande växter ska undvikas vid lekplatser, dagis och skolgårdar och i direkt anslutning till sittplatser.
• Giftiga växter som finns med i Giftinformationscentralens växtlista ska undvikas i anslutning till lekplatser. http://www.giftinformation.se/AlphaList_vaxt.asp?CategoryID=6225
• Kvalitetsregler från GRO ska följas. Beställaren ska ha möjlighet att besiktiga växter innan plantering.
• Då den valda arten och kvaliteten finns som E-planta skall detta väljas.

Strukturen på växtjord och mineraljord ska vara homogen

Typ 1

Väljs när terassmaterialet är av typ 11,15 och 16, se AMA tabell DC/2.

Minimidjup hela växtbädden för träd: 1000 mm

Minimidjup hela växtbädden för buskar och perenner: 500 mm

Minimidjup hela växtbädden för gräsyta: 200 mm

Luckring av terrass: min 200 mm

Typ 2

Väljs när delar av terassmaterialet är av typ 12a-13b, se AMA tabell DC/2

Växtjordsdjup för träd: 400 mm

Växtjordsdjup för buskar och perenner: 300 mm

Växtjordsdjup för gräsyta:100 mm

Luckring av terrass: min. djup 400 mm för träd, min 200 mm för buskar, perenner och gräs.

Typ 3 

Befintlig jord kan användas men med vissa åtgärder som luckring, gödsling.

Luckring av terrass: min. 400 mm

Trädgropar

Trädgropar innerstad utan skelettjord: djup varierar beroende på terassmaterial men min. diameter/kubikmeter 10m 3

Trädgropar innerstad med skelettjord: nedspolning av jordmaterial enligt AMA, DCL. 131

Växtjord

All växtjord ska vara fri från rotogräs

Mullhalten i växtjordar som AMA rekommenderar ska vara 5-8 %. Om mullen är nytillverkad kan en mullhalt på 8% innebära 65 % av volymen vilket kan orsaka att växtbädden sjunker ihop. En mullhalt på 5 % är bättre för att vara på den säkra sidan.

Lerhalten för prydnadsgräsmattor ska inte vara mer än 5 %

Lerhalten för bruksgräsmattor ska inte vara mer än 10 %

Riktlinjer

• Storlekar, gatuträd minst högstam 20-25 om inte annat anges. Parkträd bestäms i samråd med beställaren.
• Träd ska placeras så att trädkronorna inte växer in i varandra vid slutlig storlek. Undantag kan göras om det ingår i gestaltningen. Det gäller även träd som ska formklippas.
• Träd med klibbiga löv och fruktbärande träd undviks vid parkeringar och i direkt anslutning till gång- och cykelvägar.
• Träd inom arbetsormåde ska skyddas. 

Uppbindning

Principritning, se AMA Anläggning kod DDC.11:3

Antal och placering av buskar anpassas vid projektering av det specifika objektet.

Perennytor ska alltid planeras så att växterna efter etablering täcker marken.

Om det tidigare vuxit rosor på den plats där man vill plantera nya rosor, ska den befintliga jorden bytas ut, ned till ett djup av minst 80 cm. Detta görs för att jordtrötthet, d v s när nematoder tagit över mikrolivet i marken, inte ska uppstå.

Långlivade sorter ska i första hand väljas.

Riktlinjer

Hårdgjorda ytor – dräneringsrör + (eventuellt även vattensäck)

Parkmark – tillfällig bevattningsvall/vattensäck/dräneringsrör

Svensk standardsamling SS-EN 1176 och SS-EN 1177 för lekplatser ska följas. Lekredskapens säkerhetsyta ska framgå på ritningen. Vid specialtillverkning av lekredskap ska auktoriserad leksäkerhetsbesiktningsman anlitas.

Alla brunnar ska vara låsta och försedda med fallskydd.

När nya lekplatser anläggs ska tillgänglighetskraven enligt ALM 2 och Enkelt avhjälpta hinder i enlighet med PBL 17 kap § 21a och HIN1 uppfyllas.

Papperskorgar ska alltid finnas på lekplatsen.

Bord och bänkar ska alltid finnas på lekplatsen.

Sandytorna, både strid sand och bakbar sand, ska vara väldränerade. Strid sand ska uppfylla kraven enligt EN 1176-1177.

Trä får inte vara kreosotbehandlat, ej heller innehålla krom eller arsenik.

Belysning på allmän platsmark skall uppfylla krav på trygghet, funktion samt gestaltning. Riktlinjer för Norrtälje kommuns belysning finns i belysningsprogrammet - se bilaga.

Belysningskabel skall förläggas i skyddsrör. Diametern på skyddsröret skall vara minst 50 mm i stråk längs med vägar, och minst 110 mm vid passager tvärs över vägar.

Fundament skall vara prefabricerade (ej platsgjutna), typ MEAG eller likvärdigt, 70 cm höga. Vid sättning i grässlänt skall 105 cm höga fundament användas.

Placering

Vid placering av belysningsstolpar skall bland annat följande beaktas:

• Stolpar skall ej placeras för nära träd, så att ljuset skuggas och/eller trädets krona kommer i konflikt med belysningsstolpen.
• Övergångsställen och passager skall ha tillfredsställande belysning, vilket innebär att belysningstolpar med fördel placeras nära dessa.
• Stolpar skall placeras så bländning av omkringliggande fastigheter undviks.
• Vid gatusektion där körbana och gång- och cykelväg separeras med en yta (till exempel en gräsyta), skall belysningsstolpar placeras i denna yta (dock ej i dikesbotten), och förses med dubbla armaturer: En armatur för körbanan, och en för gång- och cykelvägen.

Stolphöjd

Standardhöjd på kommunala belysningsstolpar längs gator är 6 meter. Vid användning av längre stolpar så skall det ske i samråd med Gata/parkavdelningen.

Belysningsstolpar vid gång- och cykelvägar skall vara 4 meter höga.

Material

I tätorternas centrumytor (se länkar till kartor) skall belysningsstolpar vara varmgalvaniserade och lackerade i blanksvart, RAL9005. Övriga belysningsstolpar skall vara varmgalvaniserade och rotlackade.

Parkbelysning

Armaturtyp i parkmiljö skall vara Zero Berzelii (metallhalogen) eller likvärdig.

Centrumytor

I tätorternas centrumytor skall armatur typ Siteco Klockan (metallhalogen) eller likvärdig användas. Dessa skall ha klarglas och vara lackerade i blanksvart, RAL9005. På gator används Stora Klockan (på 6-metersstolpar), och på gång- och cykelvägar används Lilla Klockan (på 4-meters stolpar).

Övriga ytor

Gång- och cykelvägar : Belysningsarmatur skall vara av typ Thorn Atla (LED) eller likvärdig.

Gator: Belysningsarmatur skall vara av typ Thorn Oracle S (metallhalogen), eller likvärdig.

Parkeringsplatser: Belysningsarmatur skall vara av typ Thorn Plurio (LED) eller likvärdig.

Ljuskällor på kommunens anläggningar ska vara metallhalogen eller LED. Nya gång- och cykelvägar ska ha LED.

Vid arbeten på kommunens gatubelysning måste kommunens driftentreprenör kontaktas för urkoppling respektive inkoppling i befintlig belysningsanläggning.

Allmänt

Trafiksignalens primära syften är att:

• ge optimalt trafikflöde och bättre trafikflyt

• prioritera olika trafikantkategorier eller trafikströmmar

• reglera stora trafikströmmar till överbelastade trafiksystem.

Styrande dokument

Trafiktekniska funktioner ska följa funktionsbeskrivningar och utföras enligt Tarfikverkets publikation 1991/55-D8, "Föreskrifter och allmänna råd för trafiksignaler".

Vid nybyggnation ska Trafikverkets publikation enligt ovan tillämpas inom hela avsnittet 5501 "Att bygga trafiksignalanläggningar".

Krav

Nya signaler skall projekteras för att passa i befintligt system med utrustning för övervakning.

Tidsstyrning för bil projekteras efter trafikmängd.

För fotgängare skall gångtiden vara minst 30 sek och minst 10 sek/körfält där mer än tre förfält förekommer.

Endast vägmärken får markeras på trafiksignalstolpar.

Längs med stråk i huvudvägnätet skall trafiksignalerna vara synkade med varandra.

Produktval

Norrtälje

• Gång- och cykelvägar - HAGS, Riddersberg. Färg: grön. Platsgjuten. Med armstöd.
• Centrum – BYARUM, Lessebo. Färg: grön. Fristående.                
                  Roslagssoffan med kommunemblem. Fristående.

Rimbo

•  Gång- och cykelvägar - HAGS, Riddersberg. Färg: grön. Platsgjuten. Med armstöd.
•  Centrum – NOLA, Kalmarsund soffa och Kalmarsund bänk. Färg: röd

Krav

• Fasta soffor och bänkar ska kunna fästas både i mark och på betongunderlag.
• Sitthöjden ska vara 45 - 50 cm. 
• Armstöd bör vara lika långt som sitsens djup eller något längre.
• Sitt- och ryggbrädor ska vara hållbara mot åverkan och lätta att byta ut.

Allmänt

Papperskorgar ska vara lättåtkomliga för tömning. Papperskorgar ska i första hand placeras i anslutning till sittplatser.

Produktval

Norrtälje

• Gång- och cykelvägar – HAGS, Rosen. Färg:Svart.
• Centrum –  BYARUM, Papperskorg. Färg: Svart

Rimbo

• Gång- och cykelvägar – HAGS, Rosen. Färg:Svart.
• Centrum –  VEKSO, Input. Färg: Svart

Hallstavik

• Gång- och cykelvägar – HAGS, Rosen. Färg:Svart

Krav

• Mindre skräpkorg på minst 40 liter och större på minst 120 liter.

• Tak eller lock som skyddar mot fåglar och nederbörd.

• Skräpkorgarna ska vara lättömda och ha en enkel påsinfästning. Helst bör skräpkorgarna ha fronttömning.

• Hållbarhet mot åverkan, som stötar och eld.

• Alternativ fastsättning på egen eller samordning på annan stolpe.

• Yta som försvårar affischering och klotter och som försvårar för råttor att ta sig upp.

• Inkast högst 80 cm över marken.

• Konstruktion som döljer plastpåsen.

Krav

Standardfärg RAL 9005.

För cykelställ där framhjulet skjuts in skall bågarna vara galvade, ej målade.

Krav

Standardfärg RAL 9005

Allmänt

För bilspärr krävs en bom.

Produktval

Smekab Bilspärr Bix eller likvärdig.

Bixbomar ska ha reflexer och trekantslås. 

Krav

Ytbehandling, varmförxinkad.

Allmänt

Markgaller till träd ska användas där träd står i hårdgjord yta.

Produktval

Norrtälje Rimbo Hallstavik

Centrum – JOM Markgaller, klassiskt.

Allmänt

Stamskydd ska användas i samband med markgaller i hårdgjord yta.

Krav

Standardfärg RAL 9005

Produktval

Krav

Generellt

El-, tele- och värmekanalisationer skall om möjligt placeras under gångbanor samt gång- och cykelvägar. Dessa skall även separeras i plan från VA (se krav i Teknisk handbok för VA). Om möjligt, så skall djupa ledningar (VA) separeras från grunda ledningar (fjärrvärme, el och tele). Bäst lösning uppnås om möjlighet finns att placare VA-ledningarna på gatans ena sida, och de grunda ledningarna på andra sidan.

Då rör förläggs sida vid sida, skall dessa alltid ha en inbördes separation på minst 5 cm, så att rätt packningsgrad på kringfyllning mellan dessa kan uppnås (gällande EBR rapport KJ 41:09 skall följas).

Om (brist på) utrymme gör det nödvändigt att förlägga skyddsrör i flera nivåer (över varandra), så skall separat ledningsbädd för varje lager utföras (gällande EBR rapport KJ 41:09 skall följas).

Inledning

Detta avsnitt ger anvisningar för planering, projektering och utförande av markanläggningar i anslutning till fastighetsgränser, där Norrtälje kommun är fastighetsägare på ena sidan av gränsen.

Kommunens organisation

Texten i tekniska handboken handlar om kommunen som fastighetsägare. När det gäller kommunen som myndighet, till exempel när marklov eller schakttillstånd krävs, behandlas inte i detta avsnitt. I Norrtälje kommuns organisation är det Mark- och exploateringsenheten på Fastighetsavdelningen som agerar formell markägare. När det gäller detaljplanelagd allmän platsmark där kommunen är huvudman, så är Gata/parkavdelningen markförvaltare.

Reglering av förhållanden vid fastighetsgränser

Grundförutsättning är att man som fastighetsägare inte får ändra förhållandena vid fastighetsgränsen med avseende på:

1. Höjdsättning
2. Dagvattenföring
3. Stabilitet och bärighet i marken

Som fastighetsägare har man inte rätt att, utan grannfastighetens ägares medgivande, placera anläggningar eller delar av anläggningar på grannfastigheten.

Om man som fastighetsägare har behov av att ändra förhållandena vid fastighetsgränsen, så måste avtal träffas med ägaren till grannfastigheten.

Exempel

Exempel 1. Sänkning av marknivå med stödmur

Om en fastighetsägare vill sänka nivån på sin fastighet, och ta ut höjdskillnaden med en stödmur mot den kommunala grannfastigheten, så skall man som fastighetsägare försäkra sig om att:

1. Slutgiltig höjdnivå i fastighetsgränsen är densamma som innan arbetet startade. (Om tillfälligt intrång under byggtiden krävs för åtgärden, så skall avtal om detta träffas med ägaren till grannfastigheten.)
2. Hela stödmurskonstruktionen ryms inom den egna fastigheten (d.v.s. även stödmurens fotdel).
3. Stabiliteten/bärigheten i marken vid fastigheten är densamma som innan arbetet startade.
4. Inte någon ny fara för tredje man uppstår. (Till exempel skall fallskydd finnas enligt Boverkets byggregler, i de fall då det uppstår risker för fallskador.)

Om något av dessa förhållanden inte uppfylls, så måste avtal med fastighetsägaren till grannfastigheten träffas.

Se även bifogade principskisser, exempel 1a och 1b.

Exempel 2. Sänkning av marknivå med bakslänt

Vid släntning upp mot fastighetsgräns måste hela släntkonstruktionen rymmas inom den egna fastigheten, d.v.s. befintlig markhöjd i fastighetsgränsen får inte påverkas. Notera:

1. Om släntning görs med jordschakt, så får inte släntlutningen göras brantare än att markens stabilitet och bärighet i fastighetsgränsen påverkas. Se även bifogade principskiss, exempel 2a.
2. Om släntning görs med bergschakt, så skall hela bergschakten, inklusive eventuella utfall vid sprickigt berg, minst 0,5 meter avtäckt berg samt avtäckningens slänt rymmas inom den egna fastigheten. Även eventuellt fallskydd (stängsel) rymmas inom den egna fastigheten. Avtäckning av berg skall följa AMA Anläggning kod CBB.71. Se även bifogade principskiss, exempel 2b.
3. Eventuell påverkan av grundvatten måste beaktas. Om släntningen innebär att oönskat vatten sipprar in från grannfastigheten, så är det upp till fastighetsägaren som har utfört slänten att ta hand om vattnet.

Om något av dessa förhållanden inte uppfylls, så måste avtal med fastighetsägaren till grannfastigheten träffas.

Exempel 3. Höjning av marknivå med slänt

Även vid släntning ned mot fastighetsgräns måste hela släntkonstruktionen rymmas inom den egna fastigheten. Notera:

1. Vid släntfot skall det finnas ett bankdike, för att säkerställa att eventuellt dagvattenöverskott som har tillkommit till följd av utfyllnaden, tas om hand inom den egna fastigheten.
2. Fastighetsägaren måste försäkra sig om att marken klarar det ökade marktryck som utfyllnaden innebär, så att inga följdeffekter som påverkar grannfastighetsmarken inträffar.
3. Fastighetsägaren måste tillse att slänten är stabil, så att inte eroderat material påverkar fastighetsgränsen eller hamnar inne på kommunens fastighet.

 Se även bifogade principskiss, exempel 3.

Specialfall

Det kan förekomma, speciellt i samband med nyexploaterade områden, att såväl kommunen (på sin fastighet) som grannfastighetsägaren har behov av att ändra höjdförhållandena i fastighetsgränsen, och då med en bästa lösning som faktiskt innebär att befintlig höjd i fastighetsgränsen ändras. I dessa fall skall avtal som reglerar dessa förändringar träffas mellan parterna.

Exempel 4. Såväl kommunen som ägaren av grannfastigheten vill höja eller sänka nivån

I detta fall finns det ingen anledning att strikt hålla fast vid befintlig nivå (vilket kan innebära ett onödigt ”dike”, eller en onödig ”vall” i fastighetsgränsen). Det är dock viktigt att man i avtal reglerar de förändringar som man avser att göra, samt ansvar och genomförandetid för respektive part.

Se även bifogade principskiss, exempel 4.

Exempel 5. Ägaren till den ena fastigheten vill höja marknivån, och den ägaren till den andra fastigheten vill sänka marknivån

I detta fall kan det finnas goda skäl att samprojektera lösningen, så att man till exempel kan bygga en gemensam slänt eller stödmur, i stället för separata konstruktioner på respektive fastighet. Det är dock mycket viktigt att denna typ av åtgärd regleras i avtal, som reglerar den gemensamma konstruktionen och funktionen, och även tidsplaner samt ansvarsförhållanden.

Dörr eller grind som ligger i anslutning till fastighetsgränsen mot kommunal gatumark, får av trafiksäkerhetsskäl inte inkräkta på kommunal mark när den öppnas.