Inledning

Detta avsnitt ger anvisningar för planering, projektering och utförande av markanläggningar i anslutning till fastighetsgränser, där Norrtälje kommun är fastighetsägare på ena sidan av gränsen.

Kommunens organisation

Texten i tekniska handboken handlar om kommunen som fastighetsägare. När det gäller kommunen som myndighet, till exempel när marklov eller schakttillstånd krävs, behandlas inte i detta avsnitt. I Norrtälje kommuns organisation är det Mark- och exploateringsenheten på Fastighetsavdelningen som agerar formell markägare. När det gäller detaljplanelagd allmän platsmark där kommunen är huvudman, så är Gata/parkavdelningen markförvaltare.

Reglering av förhållanden vid fastighetsgränser

Grundförutsättning är att man som fastighetsägare inte får ändra förhållandena vid fastighetsgränsen med avseende på:

1. Höjdsättning
2. Dagvattenföring
3. Stabilitet och bärighet i marken

Som fastighetsägare har man inte rätt att, utan grannfastighetens ägares medgivande, placera anläggningar eller delar av anläggningar på grannfastigheten.

Om man som fastighetsägare har behov av att ändra förhållandena vid fastighetsgränsen, så måste avtal träffas med ägaren till grannfastigheten.

Exempel

Exempel 1. Sänkning av marknivå med stödmur

Om en fastighetsägare vill sänka nivån på sin fastighet, och ta ut höjdskillnaden med en stödmur mot den kommunala grannfastigheten, så skall man som fastighetsägare försäkra sig om att:

1. Slutgiltig höjdnivå i fastighetsgränsen är densamma som innan arbetet startade. (Om tillfälligt intrång under byggtiden krävs för åtgärden, så skall avtal om detta träffas med ägaren till grannfastigheten.)
2. Hela stödmurskonstruktionen ryms inom den egna fastigheten (d.v.s. även stödmurens fotdel).
3. Stabiliteten/bärigheten i marken vid fastigheten är densamma som innan arbetet startade.
4. Inte någon ny fara för tredje man uppstår. (Till exempel skall fallskydd finnas enligt Boverkets byggregler, i de fall då det uppstår risker för fallskador.)

Om något av dessa förhållanden inte uppfylls, så måste avtal med fastighetsägaren till grannfastigheten träffas.

Se även bifogade principskisser, exempel 1a och 1b.

Exempel 2. Sänkning av marknivå med bakslänt

Vid släntning upp mot fastighetsgräns måste hela släntkonstruktionen rymmas inom den egna fastigheten, d.v.s. befintlig markhöjd i fastighetsgränsen får inte påverkas. Notera:

1. Om släntning görs med jordschakt, så får inte släntlutningen göras brantare än att markens stabilitet och bärighet i fastighetsgränsen påverkas. Se även bifogade principskiss, exempel 2a.
2. Om släntning görs med bergschakt, så skall hela bergschakten, inklusive eventuella utfall vid sprickigt berg, minst 0,5 meter avtäckt berg samt avtäckningens slänt rymmas inom den egna fastigheten. Även eventuellt fallskydd (stängsel) rymmas inom den egna fastigheten. Avtäckning av berg skall följa AMA Anläggning kod CBB.71. Se även bifogade principskiss, exempel 2b.
3. Eventuell påverkan av grundvatten måste beaktas. Om släntningen innebär att oönskat vatten sipprar in från grannfastigheten, så är det upp till fastighetsägaren som har utfört slänten att ta hand om vattnet.

Om något av dessa förhållanden inte uppfylls, så måste avtal med fastighetsägaren till grannfastigheten träffas.

Exempel 3. Höjning av marknivå med slänt

Även vid släntning ned mot fastighetsgräns måste hela släntkonstruktionen rymmas inom den egna fastigheten. Notera:

1. Vid släntfot skall det finnas ett bankdike, för att säkerställa att eventuellt dagvattenöverskott som har tillkommit till följd av utfyllnaden, tas om hand inom den egna fastigheten.
2. Fastighetsägaren måste försäkra sig om att marken klarar det ökade marktryck som utfyllnaden innebär, så att inga följdeffekter som påverkar grannfastighetsmarken inträffar.
3. Fastighetsägaren måste tillse att slänten är stabil, så att inte eroderat material påverkar fastighetsgränsen eller hamnar inne på kommunens fastighet.

 Se även bifogade principskiss, exempel 3.

Specialfall

Det kan förekomma, speciellt i samband med nyexploaterade områden, att såväl kommunen (på sin fastighet) som grannfastighetsägaren har behov av att ändra höjdförhållandena i fastighetsgränsen, och då med en bästa lösning som faktiskt innebär att befintlig höjd i fastighetsgränsen ändras. I dessa fall skall avtal som reglerar dessa förändringar träffas mellan parterna.

Exempel 4. Såväl kommunen som ägaren av grannfastigheten vill höja eller sänka nivån

I detta fall finns det ingen anledning att strikt hålla fast vid befintlig nivå (vilket kan innebära ett onödigt ”dike”, eller en onödig ”vall” i fastighetsgränsen). Det är dock viktigt att man i avtal reglerar de förändringar som man avser att göra, samt ansvar och genomförandetid för respektive part.

Se även bifogade principskiss, exempel 4.

Exempel 5. Ägaren till den ena fastigheten vill höja marknivån, och den ägaren till den andra fastigheten vill sänka marknivån

I detta fall kan det finnas goda skäl att samprojektera lösningen, så att man till exempel kan bygga en gemensam slänt eller stödmur, i stället för separata konstruktioner på respektive fastighet. Det är dock mycket viktigt att denna typ av åtgärd regleras i avtal, som reglerar den gemensamma konstruktionen och funktionen, och även tidsplaner samt ansvarsförhållanden.

Dörr eller grind som ligger i anslutning till fastighetsgränsen mot kommunal gatumark, får av trafiksäkerhetsskäl inte inkräkta på kommunal mark när den öppnas.